its sucks.
de sista har jag verkligen inte orkat göra något typ.
Känner inte för att göra något.
trots ny lägenhet och så.
Allt suger, Utan pappa så känns de helt ärligt inte som att de finns någon mening med något alls.
Jag saknar honom mer än någonsin. Lättare med tiden är en jävla massa skitsnack.
Nu börjar allt kännas som på riktigt, jag börjar förstå att han faktiskt inte finns mer. de gör så jävla ont, kan inte förklara känslan. De är så fruktansvärt jävla tungt att hela tiden känna en saknad. hela jävla tiden.
Men de är någon jag kommer få leva med hela mitt liv. hur i helvete ska man klara de?
Hur ska jag klara att Pappa inte kommer vara med mig dagen då jag får mitt första barn, dagen då jag gifter mig .. jag vet att han är med mig hela tiden men jag vill se han , jag vill krama om honom. jag vill hålla hans stora händer.
helvete va ont de gör.
Inatt ska man sova ensam oxå, jag vill verkligen inte de. hatar å vara ensam. speciellt i lägenheten.
Fuck it. sorry för deppuppdatering, hoppas på att imorgon blir en bättre dag.
Du är värd en stor varm kram!
